Smashing Pumpkins på Cirkus

En av de sakerna jag älskar mest med Smashing Pumpkins, eller Billy Corgan, är hans förmåga att förnya, att uppdatera, sina låtar. Så som de gjorde med Bullet with butterfly wings på Adore-turnén till exempel. Men ibland kan förnyelsen lägga krokben på vad som en gång var vackert med en låt.

I kväll har jag varit på Smashing Pumpkins konsert på Cirkus. Jag har sett fram emot den ända sedan jag fick reda på att de skulle komma hit, alltså ganska länge sen. Jag har varit orolig för att nya skivan inte ska vara bra, jag har varit orolig för att den nya turnén ska vara värdelös - så jag har helt enkelt inte läst några recensioner av skivan, inte heller läst på internet om spelningarna. Självklart har jag köpt skivan och bildat mig en egen uppfattning, och enligt mig så är skivan helt okej. Bästa sedan Machina, och då räknar jag ju självklart med Billys soloskiva och det kortlivade projektet Zwan. Om man endast ska se till skivor som bär namnet Smashing Pumpkins så är det den sämsta, men med ett par guldkorn som t ex Bleeding the Orchid, Neverlost och även singeln Tarantula.

Sist jag såg Billy på scen var med just Zwan, på Sjöhistoriska Museet. Den konserten var ingen höjdare direkt. En del av låtarna var bra men helheten höll inte. Kort därefter upplöstes även Zwan, för det var väl egentligen ingen som tyckte att de höll. Jag har till och med hört att Billy själv hellre gled runt på Popaganda, gratisfestivalen vid Universitetet, än att hänga vid den plats han själv skulle spela på. Och hade Zwan spelat på Popaganda istället, så hade det kanske blivit bättre. Det är det ingen som vet.

I kväll var det så dags, att se om Smashing Pumpkins är ett nytt Smashing Pumpkins eller om det är ett nytt Zwan. Och jag måste erkänna att jag faktiskt inte vet riktigt än. Ser man endast till låtarna de spelar så är det självklart - det är Smashing Pumpkins som står där på scen. Ser man till hur de spelar låtarna så lutar det mer och mer åt att det är ett nytt Zwan.

Som jag tidigare skrev så har Billy en magisk förmåga att förändra, förnya och förädla gamla låtar för att passa in i helheten. Även idag skedde en del förändringar - tyvärr inte till det bättre, utan snarare till det sämre. Alla låtar de spelade ifrån Machina förstörde de totalt, det fanns ingenting i den, vad det kändes som, tjugo minuter långa versionen av Heavy Metal Machine som var bra och heller inte ett uns av igenkänning i den fullkomligt söndertrasade versionen av Glass & the Ghost Children som vi fick höra i kväll.

Jag vill däremot inte tro att det var en slump att just låtarna från Machina var så dåliga. Jag tror det finns en anledning till det, men jag har ingen aning om vad. För låtarna ifrån Mellon Collie & the Infinite Sadness, låtarna från Siamese Dream och låtarna från Adore var alla underbara. Det enda snedsteget utöver Machinatragedin var solot i Drown ifrån soundtracket till filmen Singles.

Tyvärr så är Billy lite för kär i sin gitarr, så flertalet låtar brister ut i långdragna gnisselsolon som känns som långa som natten och trista som döden. Han borde backa sju, åtta, nio eller kanske till och med tio år och hitta den nerv han hade då, och utgå ifrån den när han skriver till nästa skiva eller när han repar in repertoaren inför nästa turné. Hittar han dit så håller Smashing Pumpkins i minst tio år till, gör han det inte har jag svårt att se att det blir mycket mer än en skiva till som antagligen inte kommer följas upp med en världsturné.

Det kan å andra sidan vara positivt, för då kanske vi får se Smashing Pumpkins på exempelvis Fritz´s Corner om tre-fyra år. Det vore helt underbart! Speciellt eftersom jag är medlem på Fritz, och då kostar det bara 20:- att gå in, inte 450:- som det gjorde i kväll.

Mellan underbart vackra To Sheila och mäktiga Disarm (tyvärr utan trummor) var det magiskt, men annars bara stundtals bra i en svårgenomtränglig massa av gitarrmangel. Bäst var nog Tonight, Tonight och ovan nämnda To Sheila.

Låtar jag saknade: Today, 1979, Shame, Ava Adore och varför inte Eye.

Andra bloggar om: smashing pumpkins, konsert, cirkus